Var hos ortoptisten (ögonläkarens assistent) igår med stora killen, som klagar över "ont i pannan" då och då. Översyntheten och astigmatismen som ger suddighet för honom på alla avstånd har inte förvärrats sedan i våras. Synfelet är relativt litet och bör inte ge huvudvärk ens utan glasögon. Vad gör man då? Rådet var att avvakta, men jag vill inte att min lille kille ska behöva ha huvudvärk vid 4,5 års ålder.
Nästa sjuka exempel på vården är husläkarsystemet. Vi fick en lista på tillgängliga läkare på vårdcentralen vi valt och tog en av dem på måfå. Idag försökte jag boka en tid för lilla tjejen, som ska kontrolleras efter en öroninflammation. "Boka en tid? Nej, det går inte. Det finns inga bokningsbara tider på er läkare. Hon har så fullt upp.". Men varför fick vi då välja henne så sent som för ca en månad sedan och vad har vi för nytta av vårt val? När jag bad om att få träffa en annan läkare blev jag nekad med orden "Vi vill att ni träffar samma läkare.". När jag inte är så irriterad längre ska jag ringa upp och be att få byta till en läkare man kan få träffa över huvudtaget! Speciellt irriterande är det att det var samma typ av tjat innan vi fick läkartiden på närakuten för att konstatera att hon hade öroninflammation. När ska man kunna få vård till sina barn utan att tjata och argumentera så fasligt först?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.