Skidsöndag

Söndagen var skidskolefri pga tävlingar i Bruket, så vi packade vår varma choklad och mackor (även muggar denna gång...) och drog till Ekerö i stället. Den anläggningen är bättre än Bruket, för den har fler och mer varierade nedfarter och dessutom en knapplift. Å andra sidan ligger den längre bort och liftkorten kostar mer, men det är det värt! Igår var det dock skidskola även där, vilket skapade sega köer i knappliften. Skidskolan slutar kl 12, så sedan är det fritt fram.

Utsikt över Ekerö från toppen. Att stå på toppen av en skidbacke i sol är ren lycka!

Favoritnedfarten i Ekebyhovsbacken heter "Långsvängen" och är 650 m lång. Hyfsat lång nedfart för att vara i Stockholm? Upp dit är det ankarlift som gäller och där behöver man inte trängas med skidskolan.

Sonen redo att kasta sig nedför "Långsvängen" som han numera kör helt obehindrat.

(Han kör förstås utan mina stavar.)



Först skidor, sedan spel och godis

Idag följde barnens farmor med till skidbacken. Sonen hade kul i skidskolan och dottern var riktigt tvärtemot, men lyckades ändå ploga och svänga lite. I morgon hägrar Ekebyhovsbacken om inte min begynnande fökylning som dök upp före middagen förstör planerna. Min bråkiga rygg/nacke/axel ignorerar jag bara.

Dagen avslutas med spel och godis och brasan är tänd. Barnen hann också lära farmor spela "Finns i sjön" och Angry Birds. Vi har också firat vår fyraåring Pompe med kanelbullar och katten på bordet...

Tidningsfynd?

Hittade en ny tidning på Ica idag som jag inte kunde motstå: Hembakat.

När jag botaniserade lite i utbudet av tidningar, så såg jag många spännande om bakning och sånt. Mest spännande var kanske en tidning som heter Sugar Craft (dyr som attan). Jag prenumererar på Allt om Mat och hoppar ibland på korta prenumerationer av andra tidningar. Nu senast testade jag Hälsa och Topp-nånting, som båda var lite áv bottennapp. För mycket löpning och för många pekpinnar för min smak.

Vem kör bäst?

Diskussionen om kvinnor eller män är de bästa bilförarna är på tapeten igen. Hur är en bra bilförare då? Enligt experterna, så är en bra bilförare oftare en kvinna än en man. Faktiskt.

Fast det beror ju på vad man menar med en "bra bilförare", förstås. Om man anser att en bra bilförare kör snabbt och är bra på att fickparkera, så är män bättre bilförare. Om det gäller samspel med andra trafikanter och att använda bilbälte, så är kvinnor bättre bilförare.

Grattis änglafarmor

Grattis till min farmor i himlen som skulle fyllt 100 år idag!

Solnedgång

Dåligt byte på G?

Känner att jag är på väg att göra ett dåligt bilbyte... När det blir motorcykelväder ska jag ju sälja min inte så fantastiska Toyota (som just nu sköter sig mycket bra) och ta över makens hittills så stabila Ford. Forden såg väl vad som var på gång, så nu har den börjat strula i stället! Ur askan i elden, frågar jag mig...

Är det så att alla bilar helst vill ägas och köras av en man och om de inte får det blir de griniga?

Ingen nyhet att kill- och tjejkläder är olika

Idag meddelar Aftonbladet att kill- och tjejkläder är olika stora i storlekarna. Kom igen - säg något vi inte vet! Så har det varit i åratal (tyvärr). Sonen hade ärvda byxor från tjejavdelningen redan i krypåldern och de byxorna fick man ta fram minst en storlek innan byxorna från killavdelningen.

Det vi som konsumenter kan göra är att visa att vi inte vill ha de små tajta kläderna till våra döttrar. Om alla köper "vanliga" kläder, så kommer de andra kläderna att försvinna från butikerna med tiden. Det tar tid att förändra värderingar och barnen vill antagligen klä sig som sina förebilder.

Kläder för riktiga kvinnor!

Läst på jeansetiketten på Kappahl: "Made for real women with curves".

Tack för den! Där kan inte vi raka, platta låtsaskvinnor handla jeans då. Vilken butik marknadsför kläder för oss?

En materialsport med ny teknik

De flesta sporter handlar väldigt mycket om utrustning numera. Att man behöver vissa redskap och annat förstår jag ju, men allt blir mer avancerat och faktiskt lite svårt att begripa sig på. Extra svårt blir det om man missar flera års utveckling (både av material och sig själv) och plötsligt inte fattar mycket alls. Hur ska man egentligen ska åka på carving-skidor? Så som jag lärt mig åka utför är helt fel och uppfattas, enligt många forum, som astöntigt.

I julklapp fick jag ett par fina slalomskidor av maken som heter K2 One Luv. Förutom att de är de coolaste skidorna i hela skidbacken, så försöker jag förstå mig på vad just de här har för egenskaper och hur de ska användas. Beroende på var man läser, så passar de för nybörjare, medelgoda åkare och avancerade åkare.

Några sköna citat:

På millimetern samma mått som storsäljaren Burnin Luv, men mjukare och mer förlåtande egenskaper. Man har även bjussat på mer rocker för att toppa svängvilligheten ytterligare. One Luv är en extremt lättåkt skida. Om du är helt ny, på tillfälligt besök i skidsporten eller av andra anledningar håller nere farten blir det inte mycket trevligare än så här.

Passar den erfarne åkaren som kan stå emot accelerationen som ges av dessa skidor vid varje sväng. K2´s egna pistskida, som har en blandning av storslalom och slalomegenskaper.

En pistskida som tillåter åkaren att ta kommandot när det behövs, en underbar skida för riktig "manchester" åkning.

De är snabba, men långsamma och med mer "rocker". Bra att de är förlåtande, för man vill ju inte ha långsinta skidor!

Pjäxor kan man också göra ganska avancerat, men där nöjer jag mig med att de är varma och sköna.

En liten skidfilm

Passade på att filma sonen i skidbacken när han och jag åkte tillbaka till backen igår utan maken och (trots)dottern efter lite vila hemma. Vi körde nonstop i 1,5h och orken var inte slut efteråt heller, så nästa gång åker vi lite längre. Sonen kör numera ned för Bruketbackens lite branta början utan att tveka och bara svänger på. Han har själv kommit på att han åker bäst när han sjunger. Liften är inget problem och han kan åka själv med en kompis. Det är stor skillnad mot förra årets skidfilm.

Första skidskolehelgen

Nu har skidskolan i Bruket startat. Det är lördag och söndag i tre helger. Sonen inledde lördagen med att be att få åka tidigare till skidbacken, för att det är så roligt! Medan sonen går i skidskola försöker vi hjälpa dottern igång, men det går trögt. Hon skulle behöva åka med någon annan, men hon har inte chans att gå i skidskola i Stockholm förrän nästa år.

Sonen går i gruppen "Glidare", som är för barn som kan åka lite grann. Sedan förra årets skidskola i gruppen "Snögubbar" har han bara åkt vid max 3 tillfällen, men han minns mycket och är riktigt tuff. Första två åken i Bruketbacken för några veckor sedan var ganska osäkra, motvilliga och gnälliga med slalomsele som trygghet. Nu kör han bara sina plogsvängar ner och tycker inte backen är stor och farlig längre. Jag tror maken är grön av avund, men det skulle han aldrig erkänna. ;-)

Bruket-backen är ganska brant upptill, men sonen svänger numera ner utan att tveka.

Till höger om rökpelaren ser man faktiskt mitt jobb - lite kul.

Sonen på väg ner i sina balla skidkläder.

Söndag kväll i skymningen.

Ett vackert träd nära backen.

Dagen D för P

Idag är det dagen D för Pompe, för idag ska sonen göra pricktest mot bland annat katt. Det får inte visa på kattallergi, för då blir vi kattlösa! De senaste 28 åren har jag bott utan katt i cirka 8 månader och det räckte för mig.

EDIT: Ingen allergi mot varken pollen eller pälsdjur! Fascinerande med tanke på vilka som är hans föräldrar... ;-)

Låna till människohandel?

Är det verkligen tillåtet att låna till människohandel? Jag som är skeptisk till att låna till bil, tycker ju verkligen inte att det är alls okej att låna till att köpa privatpersoner!

Reklam på comboloan.se.



Lurigt passerkort och manipulation

När man just flyttat med jobbet blir det lite snurrigt med det ena och det andra. För mig är det främst var man får parkera med just mitt tillstånd som krånglar. I början fick jag lite arga miner när kortet inte släppte in mig där jag borde fått komma in och kön bakom mig fick backa. Sedan kom jag in i ett garage, men inte ut. Det visade sig att det var fel garage. Sonen sa förvånat igår "men mamma, hur kunde du fastna i garaget!?". Undrar vad han såg framför sig? Ganska konstigt konfigurerat passersystem, men nu tror jag att jag förstår vad som gäller.

En sak som är himla praktisk med tornet som vi sitter i är att det finns lite service-företag i botten. Några kollegor tofflar ner till SATS och tränar ibland; det finns bland annat en telebutik och en frisör. Idag blev jag tryckt och vriden hos den lokala naprapaten, så att min onda axel och domnande arm/hand blev lite bättre. Smärtsamt, men bra. Han sa att han sparar manipulationen (?) till på torsdag och då ska ha ta i ännu mer. Hu!

Ny lek

Idag har barnen spelat mörker-memory med ficklampa i vardagsrummet. Ficklampan måste vara en av de roligaste leksakerna ett barn kan ha. Själv hade jag en ficklampa som kunde lysa rött, grönt och vitt, som min morfar gett mig.

Mörker-memory.

Ett oförjänt hugg i handen

Barnen tittar på Nicke Nyfiken ("Nicke-fiken", enligt lillasyster) och plötsligt hörs ett stort vrål följt av hejdlös gråt. Det är lillasyster som brutit ihop totalt efter att ha blivit biten (lätt rispad) på handen av katten. Verkligen okarakteristiskt av Pompe som är världens mest tålmodiga och snälla katt. Lillasyster vidhöll att hon inte gjort något alls, inte lekt, inte klappat. Vi hade väldigt svårt att tro på det, vilket gjorde henne upprörd.

Några timmar senare kommer förklaringen när storebrorsan erkänner att det var han som råkade ställa sin fåtölj på Pompes svans. Det gjorde säkert väldigt ont, så han högg första bästa och det råkade vara fel barn. Skönt att få en förklaring och skönt att veta att katten inte blivit helt personlighetsförändrad och börjat bita folk till höger och vänster. Då kanske han kan får fortsätta vara min kompis' och sonens gudmor Es favoritkatt. :-)

En varm dag efter en hård vecka

Efter första veckan på dagis/skola/jobb efter julledigheten är alla ganska trötta och lillasyster har fått feber! Vad gör man en hel dag hemma? Man leker med sina surfplattor, tränar (maken på Friskis och sonen med Spiders) och sätter gamla viktiga papper i pärmar. Varierande rolighetsgrad på de sakerna... Hemma hos oss har surfplattan slagit stort, minst sagt.

Morgondagens skidplaner är tyvärr inställda pga två värmekällor: lillasysters feber och värme ute samt regn. :-(

Febervila i soffan med giraffen, kossan och spöket Laban.

Storebrorsan spelar spel på barnens surfplatta under stor koncentration.

Lillasyster spelar Angry Birds på iPaden.

Säkerhetsavstånd?

Barnens surfplatta: en 7" Limited Label som kör Android 2.1.

(Detta var inlägg 800 om nån är intresserad. Vi firar med te!)

Hattifnattväder/antiskidväder

Nu är det -10 grader ute, men på söndag (när vi tänkte åka skidor) ska det vara +4 grader och regn! Obegripligt att det kan växla så snabbt och så onödigt dessutom. Kan vi inte få ha vårt fina vinterväder kvar åtminstone februari ut? Vi som inte har en fjällsemester på lut i kalendern vill också gärna kunna åka utför... Och då behöver vi förstås behålla snön.

P.S.
Nästa inlägg blir nummer 800. Måste vara extra bra, va?

Min pappa har mer makt på jobbet än din pappa

Några killar i sonens klass retas och tar saker från de andra barnen. Sonen försökte säga ifrån när de tog hans vantar och retade hans kompis så han började gråta. Den ena retstickan (den ilskna grannens son) hotade då med att hans pappa är polis. Vad ska vår son säga då? "Akta dig, för min pappa kan lära mig köra lastbil hur lätt som helst"? Eller "Min mamma kan skriva ett dataprogram som kan göra fett coola grejer"? Nä, det är inte mycket att komma med... Polis-sonens mamma är dessutom fångvaktare. Sonen konstaterade i alla fall att man inte kan sätta barn i fängelse och det är ju sant.

Sonens fröken A är bra, men när sonen berättade för henne vad som hänt sa hon bara "jag såg inget, så jag kan inte göra något nu". Tråkig attityd! De har ju kompisregler i skolan, så en diskussion kring dem kan man ta om något händer även om det inte finns vittnen. Jag kan inte tänka mig att en bra kompis tar vantar och får klasskompisarna att gråta? Sonen har gott minne, för han sa till maken att det kändes precis som förra gången när polis-sonen bråkade... Då slutade det med att hans ilskna mamma skällde ut honom flera gånger och han minns det tydligen väl fortfarande. Att få skit för något man inte ens är skyldig till är inte kul, så det är klart att det sätter sina spår.

Arga fåglar har invaderat hemmet

Sonen och jag har fått fågelsjukan - vi kan inte sluta spela Angry Birds! Det är så snabbt, enkelt och roligt. Först spelade vi klart alla gratisversionerna, sedan köpte vi den riktiga versionen. Det verkar finnas otroligt många banor och om man kör fast kan man få tips på YouTube om hur man klarar en bana. Hittills har vi klarat drygt 40 banor och det blir svårare och svårare.

Arga fåglar som ska ta tillbaka sina ägg från grisarna i forten.

Sonen väljer till och med Angry Birds före Super Mario numera. När han spelat länge nog och det är min tur är han otippat nog nöjd med att titta på.

På plats på våning 23

Nu är kontoret på plats i Kista Science Tower. Vi har fått ganska bra ordning i vårt tårtbitsformade lokal med fönster från golv till tak och alla har fönsterplats. Det ska till några matbord, lite fondtapeter och kanske lite textil, annars är det klart. Utsikten är grym och med hjälp av tubkikaren ser man ännu längre.

Utsikt Isafjordsgatan och huset med sprickan (allmänt kallat "crack house").

Vi tog en sväng till kontoret hela familjen i förra veckan för att ordna passerkort till mig. Dottern tittade ut genom fönstret vid soffgruppen, pekade på huset med sprickan och sa: "Tur att ni inte har jobbet i det huset. Då hade ni frysit.".

Klicka på bilen ovan för att se den större och notera de färgglada gardinerna (?) i crack house. Ser lite kul ut. Parkeringen till höger fylls verkligen på från ena hållet!

Rökdetektorkvartett med kommunikation

Nu har vi äntligen installerat paketet med rökdetektorer från Verisure (Securitas) som kom före jul. Det består av en centralenhet som kopplas till bredbandet och fyra rökdetektorer. Via larmet går det anrop till brandkåren om något händer och det går även ut mail och SMS till kontaktpersoner.

En rökdetektor med antenn och blomformad knapp.

Kanske inte världens snyggaste, men inte så illa heller?

När alla serienummer var inmatade på webben och alla detektorer uppskruvade skulle systemet testas. Man rekommenderades att skydda hörseln, så alla tog på sig sina hörselskydd (utom Pompe). Det pep och tjöt en hel massa och varje brandvarnare läste upp ett meddelande - olika beroende på om det var just den varnarens knapp som tryckts in eller inte. Ungarna tyckte det var helfestligt, men Pompe tyckte inte det... Han kanske hade velat ha hörselskydd han med?

Alla de gamla brandvarnarna sitter kvar, så nu har vi nog cirka 8-10 brandvarnare hemma. Räcker på 180 m2, va?

Ekebyhovsbacken rules!

Idag tillbringade familjen plus mormor och morfar förmiddagen i Ekebyhovsbacken (Jungfrusundsåsen) på Ekerö. Mycket bra anläggning - perfekt för barnen. Sonen åker numera knapplift själv och ankarlift tillsammans med mig. Dottern åker knapplift en bit upp tillsammans med en vuxen och åker sedan ner själv eller mellan mina ben. Hon blir fort trött men åkte ändå många åk idag. Maken fortsätter imponera och åker obehindrat lift och tar sig ner kontrollerat i alla backar.

Efter lunch började det snöa våldsamt, så vi åkte slut på liftkorten och sedan hem till värmen hos mormor och morfar. Bästa familje-skiddagen någonsin! Toppen med extra vuxna med också.

Vid lunchpausen började det snöa.

Den som viskar sover inte

Nu på jullovet har sonen skaffat sig en ny vana - viska vid trappan. Han går upp ett antal gånger per kväll efter läggdags med mer eller mindre sannolika skäl att inte sova. Ibland är han rädd för något (oftast något som låter påhittat och som han aldrig är rädd för vare sig förr eller senare) och ibland vill han bara inte sova. Varje gång han står vid trappan och väser fram det han vill ha sagt, så stör han dottern och så är båda klarvakna. Bingo! Idag var första ursäkten att han inte ville sova och den andra att det var för tyst, eftersom vi inte pratade. Jag frågade då vem jag skulle prata med, eftersom maken har åkt på ett ärende. Det hade han inget svar på...

Igår när jag var och tränade, så pysslade maken med sina nya solskydd i bilen i garaget. Han hade med sig babylyssnaren, men hörde inte när barnen smög ner och smög ut! Plötsligt stod de i bara pyamasar och skor utanför garaget i kylan. De undrade var han var. Han hade inte sagt att han skulle ut i garaget, så i kväll fick jag många frågor och lovade dyrt och heligt att inte båda skulle gå nånstans.

"Ska vi spela Bros?"

Storebrorsan har lyckas få med sin lillasyster på Super Mario Bros på Wii. Ingen har tagit sig tid att lära henne att få gubben att springa eller hoppa, så hon svävar mest runt i en bubbla eller blir buren av brorsans figur. Än så länge är hon nöjd med att få ha en egen kontroll att hålla i.

Syskonen spelar Bros.

Sol och snö

Det kanske är lite okonventionellt att lägga in inlägg i en blogg i icke-kronologisk ordning, men orkar man inte dra fram kamerakabeln, så orkar man inte. Det blir sjukt mycket bättre med lilla kameran (Canon IXUS 100 IS) än med mobilen (HTC HD2), så egentligen borde mobilfotografering bannlysas!

Igår var det sol vid Bruket, så det blev riktigt härliga bilder. Hoppas barnen fastnar för utförsåkning, så vi kan åka på fjällsemester nästa år! Jag längtar... Maken är redan mer positiv än negativ. :-)

Bruket i sol och klarblå himmel.

Sonen i "sele-liften".

Finurlig dotter.

Lite utförstid på hemmaplan

Lillasyster älskar fart och åker gärna jättesnabbt och i gupp i pulka eller på kälke, men hon har varit skeptisk till skidor. Idag verkade det dock lossna lite i backen ner mot liften i Bruket. Den är lagom brant för en nybörjare på pytteskidor. Själv lockade jag med sonen upp i ankarliften och det gillade han. Att åka nedför var han (förståeligt) mer skeptisk till, eftersom Bruketbacken är väldigt brant upptill. "Röd nedfart", enligt vissa. Längre ned blir den nog blå. Med hjälp av en slalomsele tog vi oss i alla fall ner två gånger.

Om ett par veckor börjar sonens skidskola och innan dess hoppas jag att han och jag kan åka liften upp bredvid varandra i stället för att han åker lutandes mot mig i liften. Lyxigt att ha en skidbacke så nära och lyxigt att åka i sprillans nya skidor, pjäxor, stavar, hjälm och skidbyxor! En ny skidjacka skulle inte sitta fel, men det är svårt att peka på behovet... :-)

Maken ser sonen åka ner efter att ha varit hans lift.

Lillasyster bytte till pulka efter en stund.

När de andra gett upp åkte jag två åk ensam innan fingrar och tår skrek efter värme.

En sak in, en sak ut

Det stämmer kanske inte riktigt, men vi har lyckats sälja en del saker som vi fått nya, fina och bättre versioner av i jul. Först kom en kille och köpte dotterns byråer, sedan kom ett par och köpte makens gamla telefon och idag fick min gamla slalomutrustning ett nytt hem. Mer plats och mer pengar!

Mest intressant var ändå försäljningen av makens telefon. Vi trodde att en 14 mån gammal Windows Mobile-telefon (en modell som är nästan 2,5 år gammal) inte hade något värde. Det hade den - nästan en fjärdedel av nypriset! Dock satte köparen ut telefonen på Blocket igen efter mindre än ett dygn till ett 35% högre pris. Går det så går det?