Några killar i sonens klass retas och tar saker från de andra barnen. Sonen försökte säga ifrån när de tog hans vantar och retade hans kompis så han började gråta. Den ena retstickan (den ilskna grannens son) hotade då med att hans pappa är polis. Vad ska vår son säga då? "Akta dig, för min pappa kan lära mig köra lastbil hur lätt som helst"? Eller "Min mamma kan skriva ett dataprogram som kan göra fett coola grejer"? Nä, det är inte mycket att komma med... Polis-sonens mamma är dessutom fångvaktare. Sonen konstaterade i alla fall att man inte kan sätta barn i fängelse och det är ju sant.
Sonens fröken A är bra, men när sonen berättade för henne vad som hänt sa hon bara "jag såg inget, så jag kan inte göra något nu". Tråkig attityd! De har ju kompisregler i skolan, så en diskussion kring dem kan man ta om något händer även om det inte finns vittnen. Jag kan inte tänka mig att en bra kompis tar vantar och får klasskompisarna att gråta? Sonen har gott minne, för han sa till maken att det kändes precis som förra gången när polis-sonen bråkade... Då slutade det med att hans ilskna mamma skällde ut honom flera gånger och han minns det tydligen väl fortfarande. Att få skit för något man inte ens är skyldig till är inte kul, så det är klart att det sätter sina spår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.