Dåligt mamma-samvete

Då och då slår det dåliga mamma-samvetet till igen. Man vet att man antagligen inte gör riktigt rätt, men man vet inte heller hur man ska göra för att göra rätt.

Nu är det sommar och många barn är långlediga. Inte mina barn. De får 3 veckors semester från dagis, precis som maken och jag får 3 veckors semester från våra jobb. Storebrorsan fick lite extra i och med en vecka på landet hos farmor och farfar. Gör vi fel som inte ger barnen längre sommarlov? Det är klart att det vore skönt för dem att få en längre ledighet - vem vill inte vara ledig mer? Ska man gå omlott mycket med semestern på sommaren och prioritera barnens långledighet framför ledighet hela familjens semester tillsammans? Känns lite som att låtsas att man är skild, tycker jag.

Just nu är personaltätheten högre än någonsin på dagis och de har tid att åka på utflykt. Är det då bättre att vara mer ledig andra tider på året än att ta barnen från dagis när det är lugnt och skönt och extra kul?

Och hur mycket "ska" man jobba som småbarnsförälder? Läste en debatt på tidningen Mama i ämnet. Tydligen är det totalt förkastligt enligt många att båda föräldrarna jobbar heltid om man inte verkligen måste. Vi måste inte jobba heltid båda två för att kunna äta och behålla huset, men vi gör det ändå. Varför jobbar vi inte båda deltid för att kunna tillbringa mer tid med barnen nu när de fortfarande vill vara med oss? Jag hävdar att det inte beror på att vi är konsumtionsgalna, utan på att vi försöker passa in i samhället (kanske på våra barns bekostnad). Det är trots allt enklare att jobba heltid som "alla andra" än att vara deltidare. Har man fel jobb då eller har man för klent psyke för att säga ifrån?

Den som har facit kanske bara kan kasta in en länk i kommentarsfältet?

Altan!

Idag byggde vi klart själva golvet på altanen. Så himla coolt! Det är några skruvar kvar att dra i här och där, men i stort sett är golvet överallt där det ska vara.

Nästa steg är att bygga Pompes bur vid vardagsrumsdörren och sedan fixa klart yttersta kanten mot trädgården och klä in sidorna. Och så är vi väldigt sugna på decklights! Vi ska spana runt lite efter några fina.

Lås för slarviga

Det är dyrt att byta lås om/när man slarvar bort sina nycklar eller får dem stulna. När sonen blir stor nog att ha egen hemnyckel ska han inte få en nyckel, utan en plopp! På arbetsplatser har man ju aldrig nycklar, utan bara kort eller ploppar för att lätt kunna spärra ute folk av olika orsaker. Ett sånt här fiffigt lås för hemmabruk är precis vad vi ska ha!

När behöver barn egen nyckel? I fjärde klass, kanske? Det är om ca 5 år i vårt fall, så då kommer vi ge oss själva en ny, fin ytterdörr och ett sånt här smart lås. Bara att börja spara.

Vad är på riktigt?

När man är liten är det inte så lätt att veta vad som är på riktigt. Allt som är på TV ser ju ganska riktigt ut, men det mesta är ju bara på låtsas. Sedan luras vi vuxna lite också. Pippi Långstrump finns ju inte på riktigt, men henne kan man ändå träffa på Astrid Lindgrens Värld.

Därför kan frågan "Finns de som sjunger i Melodifestivalen på riktigt?" vara en berättigad fråga för en femåring som storebrorsan. Insikten att EMD finns på riktigt gjorde honom glad! :-)

Vem är du?

Fick tips om ett personlighetstest av en vän. På henne tycker jag att det rätt stämde bra.

Gjorde själv samma test och jag känner direkt igen mig. Gör du? Låter dessutom som om jag är en ganska torr typ... :-(

Min personlighetstyp:
Praktiskt lagda, traditionella och välorganiserade. Fysiskt aktiva. Ointresserade av teoretiska frågor om de inte ser en praktisk tillämpning. Besitter en klar bild av hur saker och ting ska vara. Lojala. Arbetar hårt. Ofta ledare, med mycket god organisationsförmåga. “Goda medborgare” som värdesätter trygghet och lugn.

Karriärer som skulle kunna passa mig:
Militärer, affärsföreståndare, chefer, poliser, domare, ekonomichefer, lärare, säljare, regeringstjänstemän, försäkringsagenter, vårdchefer, handels- och tekniklärare.

Mer feber

I går kväll var det storebrorsans tur att få feber. I hans fall är det en biverkning av 5-årsvaccinet (difteri, stelkramp, polio, kikhosta) som han fick i måndags, så vi hoppas det går över snabbt. Farfar är snäll och rycker ut och tar hand om honom idag och lämnar till och med lillasyster på dagis. Det är service!

Annars har farfar mindre roliga saker att göra i veckan, eftersom hans mamma gick bort i måndags. Det är en lättnad att hon inte behöver lida mer och vi minns hur det var när hon och hennes man var friska. I mitt minne står makens farmor Karin i köket i lilla huset på Lisö och fixar och donar med maten medan hennes man farfar Nisse pular runt i trädgården och hjälper till att märka ut golfhålen inför midsommarens femkamp.

Att vara randig

Det finns ju saker man undrar över. Till exempel varför randiga kallas katter för "tabby"? Vad betyder det? På nätet hittar man ju svar på allt:
"Namnet tabby kommer från Attably, ett kvarter i gamla Bagdad där det tillverkades randigt tyg som i England kallades 'tabby silk'. "

Dagens asgarv är beskrivningen av Tabby Brittiskt korthår (som Pompe är), där rasen beskrivs som en godmodig, tillgiven och intelligent katt. Han är världens gosigaste randiga röding som följer oss som en hund hemma, men särskilt smart är han då inte... Igår jagade han t ex måttband genom altandörren... Hans utebur har potential att bli klar i år, eftersom vi gjöt två plintar igår. Pompe får hålla tummen.

BMI för barn och spanska inkvisitionen

Är det vettigt att mäta BMI för barn från 3 års ålder? Jag tycker inte det. När sonen var 3 år låg han precis på gränsen till fetma (!) och på kontrollerna vid 4 år och 5 år har han precis legat på gränsen för övervikt. Gräns för undervikt finns inte för barn (bara för vuxna) och hur vettigt är det?

På femårskontrollen igår förhörde BVC-tanten både honom och oss om vanor kring sötsaker, så att man fick en känsla av att det var spanska inkvisitionen eller nåt. Hon ville att vi skulle vara medvetna om att han låg på gränsen för övervikt och tänka på vad han äter och om han rör på sig. Jag ville bara skrika åt henne "Titta på honom!". Han är klart normalviktig och vi kommer inte klassa glass, fika och saft som lördagsgodis vad BVC än säger. En uppväxt full med matförbud och rörelsetvång lär inte skapa en glad och sund människa. Varje gång vi kommer från BVC känner jag mig tillplattad och arg och vill aldrig gå dit mer...

EDIT: Familjeläkaren Göran Sjönell säger att barn behöver energirik mat för att utvecklas och må bra och att BMI för 4-åringnar är "helt befängt". Tack! Bra talat. :-)

Ny bekantskap

Idag gjorde jag en ny bekantskap, på Clas Ohlson. Eftersom jag just nu är helt uppe i altanbygget, så handlar det förstås om det. Målet med besöket på Classe var att handla helt vanliga balkskor (bild till vänster nedan), såna som just nu är slut överallt. Det fanns en (1) balksko. Vad som däremot fanns i hyfsad riklig mängd var en slags inverterad balksko (till höger nedan). Så smart! Perfekt att använda i hörn, nära fasaden etc. Dagens höjdpunkt än så länge. Sa jag att jag har snöat in på altanbygget...?

Altanstatus

Efter förmiddagens arbete ser altanen ut så här. Nu är arbetsfördelningen sådan att maken och sonen köper trall, dottern sover och jag gräver för plint. Sedan ska vi till min syster och se hennes nya lägenhet för första gången.