21 september 2009

Mamma, jag har krympt

Förkylde sonen med hemsk hosta och feber säger:
- Mamma, jag tror att jag har krympt.
- Jaså? Sitter kläderna inte bra?
- Jag har krympt här (pekar på halsen/bröstet).

Jag tror jag förstår precis hur han menar. Tungt att andas och pip i bröstet. Ungefär som om man har en sovande katt på bröstet. I natt lät det tidvis riktigt otäckt och jag undrade hur snabbt ett förkylningsastma-anfall kan slå till. Han andades ytligt i snabba flämtningar. Eftersom jag låg bedvid honom var jag inte speciellt orolig över att missa ett eventuellt anfall, men fundersam över hur illa det får låta innan man ska kasta sig i bilen till akuten...

3 kommentarer:

  1. Han är ju för söt, ungen!

    SvaraRadera
  2. Usch det där låter ju otäckt! Kanske han borde ha Tamiflu?
    Vabbar du också? Vi har en kräkare här men han e pigg o glad nu iaf...

    SvaraRadera
  3. Det är inte influensa, bara en vanlig förkylning. Han får Airomir och Pulmicort för att det ska gå lättare att andas.

    Makens tur att vabba idag, min tur i morgon igen (om det behövs). Klappa kräkaren.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.