Utskälld igen!

Igår var det då dags igen för storebrorsan att få en utskällning av vår arga granne. Den här gången skällde hon på sonen och hans kompis V på dagis utan att någon i personalen fick veta något. Vidrigt att gå på barn så där i smyg! Grabbarna kände sig väldigt orättvist beskyllda till att varit dumma mot hennes son, eftersom de inte ens hade lekt med honom eller pratat med honom. Av någon anledning ville de inte prata med sina fröknar (som de ju ses att arga grannen pratar med titt som tätt), utan gick i stället till lillasysters fröken och berättade vad som hänt. Storebrorsan sa till henne att "hon måste ha drömt det" och var uppriktigt förvånad. Grabbarna berättade också att hon sagt att hon ska prata med deras föräldrar på kvällen.

Lyckligtvis blev vi inte kontaktade på kvällen, men det kommer väl... I morse pratade jag med förskolechefen om vår oro inför att lämna sonen på dagis. Hon förstår oss och ska ta sitt ansvar och ta tag i den förälder som gått över gränsen. Det känns hemskt att lämna sonen på dagis veta att han kan bli attackerad av en förälder så där! Vi litar helt och hållet på personalen, men de har inte resurser att punktmarkera antingen vår son och hans kompis eller den arga grannen. Händer det igen vet jag inte om jag med gott samvete kan lämna sonen där. Mitt ansvar som hans förälder är att se till att han har är trygg! Maktlös är en underdrift...

Vi har bra kontakt med sonens fröknar och enligt dem är sonen som vilket annat barn som helst. Han funkar i gruppen och är ingen elak typ. Såklart han gör nåt dumt ibland, men barn är så och han är inte värre än någon andra. Framför allt är han inte extra dum mot arga grannens son. Sonen kommer ju själv hem och berättar om dumheter som andra utsatt honom för och det är sånt som händer. Igår hade t ex en kille kastat sten på honom så att han blödde ur örat. Det händer saker när barn leker. Ingen har sagt att det är lätt att vara barn.