Den grå vardagen brukar inte vara så eftertraktad, men när det blir rörigt längtar man efter den igen. Vanlig vardag, när man vaknar rimligt tidigt efter en natt med 0-2 utryckningar, lämnar på dagis, jobbar, äter middag med familjen, lägger barnen, kanske tränar och senare lägger sig själv, vore ganska trevligt. I alla fall som motvikt till mer tvivelaktiga nöjen som att börja jobba jättetidigt (strax efter kl 6), bli väckt ofta av snorig dotter på natten och jobba extra sent på kvällen för att försöka reparera tidplanen man förstör med sitt vabbande.
Ja men, tänker vissa - det där är ju I-landsproblem! Kanske det, och då får man ju inte tycka att det är jobbigt. Att klaga över förkylda barn när andras barn är jättesjuka är bara patetiskt. Likaså att klaga över att det är jobbigt att jobba in förlorad tid när andra inte ens har ett jobb. Och värst av allt: tänk på de ensamstående! De roddar allt själva jämt (i alla fall varannan vecka).
Det är så underbart att ha det så här bra... Kan det bli vår snart?
:)
SvaraRaderaDet är snart vår ska du se :)
Jag tycker absolut man får klaga! Allt är ju relativt. Och jag vet precis hur det är att längta till varadagen - been there done that
Jo, om "snart" betyder "om 5 månader"...
SvaraRaderaUndrar om de som har det värre tycker att man får klaga?